Sydsvenskan: Robyn — Body Talk Pt. 2
|
Om första delen i ”Body Talk”-trilogin var ett omfattande musikaliskt informationsblad över allt det som Robyn under de senaste åren utvecklats till, så är ”Body Talk Pt. 2” en klassisk mellanlandning i väntan på den sista explosionen – den man i alla fall hoppas kommer för att binda ihop det mästerstycke hon nu är halvvägs genom. Egentligen är det ingen större chock att hon inte toppar sig själv den här gången; det är ingen hemlighet att låtarna har sorterats in på minialbumen i den mån de har varit klara när releasedatot börjar närma sig. Och även om ”Body Talk Pt. 1” var näst intill exemplarisk i sin komposition av stilar och uttryckssätt behöver det heller inte vara det enda ledmärket. Kanske är det okej att del två inte är av samma projekterade struktur och genremässiga bredd, utan har sin charm i något mer ögonblicksartat. Som sidor spontant ryckta ur ett anteckningsblock, nödtvungna att visas upp för omvärlden just i den sekund då kreativiteten går över i ett obestridligt lyckorus. Albumets fyra första låtar är just sådana endorfinstinna popkyssar. Inledande ”In Your Eyes” och ”Include Me Out” karaktäriseras båda av en värme så vänskaplig att tiden kring ”Show Me Love” nästan gör sig mer påmind än albumsläppet för några månader sedan. Robyn är fortfarande den onåbara världsstjärnan på arenascenen, men på ett mer känslomässigt plan har hon bestämt sig för att släppa oss ett steg närmre. Sturskheten finns där när den behövs, men framstår den här gången mer som ett personlighetsattribut som vilket annat än som ett medel för att hålla uppe ett visst sken. Är det någon gång man ska få lov att dela hjärta med sin popidol så är det vid tillfällen som detta. Vändningen kommer vid kosmiska technospåret ”We Dance To the Beat”, vilket i ärlighetens namn är mer mellanakt än faktisk låt. I ett konventionellt albumupplägg hade den känts provocerande onödig, nu fungerar den ändå till viss del som introduktion till thug-aktiga ”Criminal Intent” och electroryckiga ”U Should Know Better”, där Robyn bjuder in Snoop Dogg för ett fullständigt stolpskott till samarbete. Underfundiga textrader dränks under ett distat ljudtäcke där inte ett bpm går förlorat; hon använder sig till och med av röstförvrängning i refrängen. Och med ens ser man med något mer kritiska ögon på de där utrivna sidorna ur anteckningsblocket. Betyg: 3. Bästa spår: ”Include Me Out”. * Lyssna också på: – – – Läs texten på Sydsvenskan.se här. |