Popponny: Intervju med Name The Pet
“Jag lyssnade på ‘Why You Wanna Treat Me So Bad?’ tills jag hörde vartenda litet ljud i den”
Sensommaren blev som en enda lång spontankampanj för Hanna Brandéns electroprojekt Name the Pet, och som hon själv berättar hann hon inte ens hitta ett namn innan nätsnacket tog fart om vad som egentligen pågick på den där MySpace-sidan. Popponny väljer idag att lämna genresnacket till crabcorediskussionen och istället prata betydelsen i ett officiellt releasedatum, den råa enkelheten i Londons klubbliv, hur man skrapar ihop resterna av sitt krossade hjärta med hjälp av Prince och hunden som människans bästa vän.
Okej, Sanning eller konsekvens-sanning. Hund eller katt?
– Hund, lätt. Hundar är mer lättlästa och jag försöker omge mig med människor, och djur, som är rakt på sak. Jag har väldigt svårt för människor som blir sura på en och vägrar berätta vad det är, och så vidare.
Nöjesguiden: Intervju med Allison Ahl
“På besök hos proffsdansaren”
Allison Ahl, en av dansarna vid Skånes Dansteater, kan inte minnas varför hon började med balett men har alltid haft en speciell dragning till rörelse. När vi pratar är hon mitt uppe i arbetet med Black Silk, ett tudelat stycke som delvis koreograferas av finske nationalhjälten Jorma Uotinen.
Hur är arbetet med Jorma?
– Jag är väldigt glad att ha fått möta honom men är personligen mer intresserad av arbete där jag får utarbeta rörelser tillsammans med koreografen och vara en del av skapelseprocessen. Jormas konstnärliga arbete är mycket dramatiskt och koreografin utarbetas endast av honom och hans assistent.
Nöjesguiden: Intervju med Anna Vnuk
“Vnuk tar krogshowen till nya höjder”
Hon har satt upp en egen version av Cats, åkt på solofestival med sig själv och lärt Kristian Luuk vad dans är i direktsänd tv. I höst är landets folkligaste dansare och koreograf Anna Vnuk på turné med sin nya föreställning Hårdare snabbare Anna Vnuk som hon sätter upp på Riksteatern tillsammans med Lo Kauppi.
Du beskriver det som en stilfull krogshow utan alkohol, fast med enhörningar, vattenfall och svarta pantrar. Och minst tre klädbyten. Blir det svulstigt?
– Ja. Bra ord där… Svulstigt.
Popponny: Intervju med J. Tillman
“Det får aldrig vara mer fokus på att göra den perfekta låten än på mitt försök att skapa ett ärligt uttryck”
När J. Tillman under förra hösten tog över trumjobbet i skönsjungande femmannabandet Fleet Foxes visste han nog inte riktigt vad som väntade. Antagligen hade han heller ingen aning om hur väl det skulle påverka hans solokarriär.
Josh, namnet som göms bakom den mystiska bokstaven, hade släppt ett flertal independentplattor och kom till oss med en hängiven om än blygsam skara anhängare i bagaget. Den stora uppmärksamheten fick den Seattle-baserade folkrocksångaren en tid senare med skivan Vacilando Territory Blues, som gavs ut i Sverige i våras. Någon instiftade genren “skäggrock” och kroppshår liksom klädesplagg haussades som aldrig förr. När Popponny på onsdagskvällen sätter sig ner med Tillman i den röda soffan på Debaser är målsättningen att prata allt annat än skägg och kofta. Tack Gud för den kosmiska ormen, alltså.